Virkeshandelsöversikt januari 2024

Vid årsskiftet är det bra att flytta blicken från det gångna året till det nya. Det gångna årets virkeshandel var volymmässigt lägre än år 2022, eftersom den virkeshandeln avtog under hösten på grund av en svagare ekonomisk utveckling än väntat. Inledningen av det nya året ser dock lovande ut.

I år förväntas den ekonomiska situationen förbättras något, delvis på grund av lägre räntor, vilket kommer att ge människor mer pengar för konsumtion. Skogsindustrin, som är en cyklisk sektor, visar redan tecken på återhämtning. På grund av den svaga virkeshandeln under hösten och det goda avverkningsvädret under början av vintern har det till och med funnits en växande efterfrågan på vinterstämplingar och på grund av den hårda kölden har lagren av energived också sjunkit snabbt. Betydelsen av och efterfrågan på skogsvårdsföreningarnas virkeshandelstjänster ökar, vilket återspeglas i högre priser för de virkespartier föreningarna har konkurrensutsatt. Början av året ser därför lovande ut för skogsägare som överväger att sälja virke.

Förra året stannade virkesförsäljningen för Skogsindustrin rf:s medlemsföretag på knappt 33 miljoner kubikmeter (-8%). Naturresursinstitutet har ännu inte meddelat en heltäckande virkesförsäljningsvolym för hela senaste år, men den kommer sannolikt att ligga på en nivå i linje med det här. Även om början av det senaste året var en period av allt bättre virkeshandel, avtog den under sommaren på grund av den försvagade ekonomin. En liten spirande återhämtning märktes först mot slutet av året. Avverkningsvolymerna utvecklades på liknande sätt, men började öka snabbare under hösten. Vinterposterna kunde man börja avverka redan i mitten av december på grund av den tidigare vintern. Intresset för att köpa vinterstämplingar har varit stort den senaste tiden. Detta är helt exceptionellt och återspeglar det faktum att den traditionella virkesanskaffningen under hösten inte var framgångsrik och att lagren har minskat snabbt.

Prisuppgången när efterfrågan koncentreras till vinteravverkningar är också exceptionell.  Traditionellt är priset på vinterstämplingar lägre än priset på avverkningsytor lämpade också för sommaravverkning. Det här är helt naturligt, eftersom områden som går att avverka på vintern är dyrare att avverka och dessutom vanligare. Virkespriserna har därför börjat stiga och efterfrågan är koncentrerad till gallringsbestånd. Å andra sidan har efterfrågan på slutavverkningar redan återhämtat sig. De stigande priserna är ett tecken på en starkare efterfrågan.

Den genomsnittliga prisnivån på virke har varit på uppåtgående under flera år, även om det har förekommit fluktuationer inom året. Skogsindustrin rf rapporterar att det genomsnittliga rotpriset för barrtimmer steg med 4-6% förra året och för björktimmer med 17%. Rotpriset för massaved steg med 23-30%. Det här tyder på att efterfrågan på inhemskt virke har varit större än utbudet, på grund av minskad import av virke. Å andra sidan visar det också att det har funnits en verklig konkurrens på virkesmarknaden. Allmänt taget finns det anledning att vara nöjd med hur virkesmarknaden har fungerat under de senaste åren. Skogsvårdsföreningarna spelar en viktig roll för att virkesmarknaden i Finland ska fungera. Många skogsägare har varit besvikna på de virkesaffärer de gjort direkt med skogsbolagen, där problem med prisgarantier på senare tid har aktualiserats. Anbudsförfaranden för virkesförsäljning genom skogsvårdsföreningarnas virkesförsäljningstjänster erbjuder skogsägarna ett säkert och enkelt sätt att inleda sin virkesförsäljning.

Månadens faktaruta:
En skogsägare blev besviken över att prisgarantierna för virkesförsäljning var så vaga och oklara. Skogsvårdsföreningarnas konkurrensutsättning har ökat i popularitet. 

Metsälehti rapporterade nyligen om en skogsägare som var besviken över otydligheten i skogsindustrins garantiprissystem och den dåliga ersättningen. Även om detta är en enskild virkesförsäljning speglar den väl otydligheten i skogsindustribolagens direkta virkesaffärer och prisgarantisystemet som bygger på skogsindustrins villkor, inte skogsägarens. En virkeshandel som utgår från skogsägarens behov, byggs upp genom skogsvårdsföreningarnas konkurrensutsättning, och genom intressebevakning och uppföljning av drivningsskadorna. På så sätt kan skogsägaren se till att virkeshandeln sköts med hans eller hennes intressen för ögonen. Skogsvårdsföreningarnas tjänster för virkeshandel har på senare tid blivit allt populärare.

Uppdaterad statistik om virkesmarknaden och skogsindustrin, prisstatistik från skogsvårdsföreningarnas fullmaktsaffärer och Naturresursinstitutets veckostatistik över virkeshandeln finns på https://www.mtk.fi/puumarkkinat.

Kalle Karttunen
forskningschef, MTK

Översättning: Anders Portin