Skogen som en plats för naturföretagande

En varm och ljummen augustikväll samlades cirka 30 deltagare vid Kuni vandringsled för att delta i en inspirerande kurs om skogen som en plats för naturföretagande med fokus på hälsofrämjande tjänster.

Uteföreläsningen leddes av Maria Hofman-Bergholm och Sara Kåll-Fröjdö som bägge jobbar med forskning och utveckling på Yrkeshögskolan Centria inom området. De har även växt upp med jord-/skogsbruk.

Sara Kåll-Fröjdö gav inspiration om hur du kan använda din skog för att erbjuda olika typer av naturupplevelser

Naturens hälsoeffekter: vad säger forskningen?

Inom forskningen har man kommit fram till att följande faktorer korrelerar med välbefinnande: skogens ålder, höjd och täthet. Ett förbättrat välbefinnande har ett starkare samband med en vistelse i en äldre skog i jämförelse med en yngre sådan. Träden ska heller inte vara alltför täta, eftersom vi gärna vill kunna se långt. Utöver detta behöver skogen vara tillräckligt avlägsen från sådant som kan stjäla vår uppmärksamhet, t.ex. biltrafik. Vilket träslag som finns i skogen tenderar däremot inte ha någon särskild inverkan på välbefinnandet.

Inom forskningen har det bevisats att man enbart behöver vistas 15 minuter i skogen innan kroppen börjar reagera positivt. Det som sker är att pulsen sjunker och mängden kortisol (”stresshormonet”) minskar, vilket bidrar till minskad stress. Det finns dock ingen forskning som har bevisat hur länge man behöver vistas i skogen för att uppnå maximal hälsoeffekt.

Ett intressant inslag var diskussionen om att natur- och friluftsliv mer och mer förekommer som en del av vården, bl.a. i Sverige och USA. I Sverige kan natur- och friluftsliv ordineras på recept, medan det i USA finns ett tre-dagars program där patienterna vistas i naturen för att förbättra sin psykiska hälsa.

Mikrober i skogen och stärkt immunförsvar

En annan viktig aspekt som belystes under kursen var hur naturen stärker vårt immunförsvar. Genom att vistas i skogen kommer vi i kontakt med mikrober som hjälper vårt immunförsvar att bli starkare.

Maria Hofman-Bergholm uppdaterade oss med aktuell forskningen kring skog och hälsoeffekter

Uppmärksamhet, förundran och fraktaler

Kursledarna förklarade skillnaden mellan riktad och spontan uppmärksamhet. Den riktade uppmärksamheten kräver ansträngning av vår hjärna och aktiveras bl.a. när vi planerar, tar beslut och gör sådant som kräver fokus. Spontan uppmärksamhet är när man tar intryck från omvärlden med sina sinnen syn, hörsel, känsel, lukt och smak. Den typen av uppmärksamhet kräver ingen ansträngning av hjärnan och låter den därmed vila och återhämta sig. Det kan t.ex. vara att lyssna till vinden eller se sig runt i skogen.

Den så kallade ’känslan av förundran’ som skogen kan väcka är kopplad till den spontana uppmärksamheten. Under tillfället fick vi prova på att använda så kallade luppar för att väcka känslan av förundran. Luppar fungerar som ett förstoringsglas – men med en större förstoringsfaktor.

Något som kan bidra till återhämtning och ett lugnare sinne är så kallade fraktalmönster. Fraktaler kan beskrivas som naturliga och självupprepande mönster, vilka förekommer i bl.a. i träd, ormbunkar, vågor och liknande. Dessa är exempel på visuella intryck som vår hjärna kan bearbeta utan att behöva anstränga sig.

En lupp som förstorar upp objekt 10 gånger

Augustikvällen vid Kuni vandringsled gav oss ny kunskap och inspiration om hur vi kan använda skogen på innovativa sätt för att förbättra det fysiska, psykiska och sociala välbefinnandet. Med en kombination av vetenskapliga insikter och praktiska tips kunde vi konstatera att naturföretagande har en ljus framtid framför sig.