Om skogsbrukets utveckling och intressepolitiska frågor som påverkar skogsägarna i Österbotten

Måndagen den 24 februari höll Skogsvårdsföreningen Österbotten ett infotillfälle om verksamheten, aktuella frågor och framtida utmaningar kring skogsbruket. Under förmiddagen diskuterades bland annat medlemsförmåner, nya tjänster och skogspolitiska beslut som påverkar österbottniska skogsägare.

Verksamhet och tjänster

Styrelseordförande Kenneth Påhls inledde tillfället med att välkomna gästerna. Verksamhetsledare Jan Slotte fortsatte med att presentera föreningens ordinarie verksamhet, finansiering och tjänsteutbud. Slotte betonade vikten av PEFC-gruppcertifiering för skogsägare, eftersom marknaden i allt högre grad efterfrågar certifierat virke.

– Marknaden ställer krav på certifierat virke, vilket gör detta till en viktig aspekt för skogsägare.

Under 2024 har två nya tjänster lanserats: administrativa tjänster för väglag och grundandet av Österbottens samfällda skog, en öppen samfälld skog.

– Behovet av administrativ hjälp för väglag har ökat eftersom talkoarbetet minskar. Den samfällda skogen svarar på behovet av att kunna äga skog på distans, förklarar Slotte.

Ekonomi och medlemsstatistik

Skogsvårdsföreningen Österbotten har 9 792 medlemmar och en stabil ekonomi. Per den 31 december 2024 såg siffrorna ut så här:

Skogsbrukets utveckling i Österbotten

Skogsmarken i Österbotten omfattar idag 498 000 hektar, en yta som fortsätter att växa genom landhöjningen. Virkesbeståndet har ökat från 69 miljoner kubikmeter år 2009 till 74 miljoner kubikmeter år 2023, vilket tyder på att tillväxten är större än uttaget.

– Under 2023 gav privatskogsbruket nettointäkter på 80,4 miljoner euro till skogsägarna i regionen. Det är en markant ökning jämfört med 2019, då intäkterna var 59,4 miljoner euro, konstaterar Slotte.

Skogsägandet i Österbotten skiljer sig från exempelvis östra Finland, där en stor del av intäkterna från privatskogsbruket flyttas till huvudstadsregionen eftersom många skogsägare bor där.

Politikens påverkan på skogsbruket

Mats Holmgård, skogsombudsman vid SLC, belyste hur politiska beslut påverkar skogsägare och skogsskötsel.

– Majoriteten av skogarna i Finland ägs av privatpersoner, familjer och dödsbon. Det är de som tar besluten om skogsskötsel. Om skogsägare upplever att deras röst inte hörs, riskerar intresset för aktiv skogsvård att minska, säger Holmgård.

Han betonade vikten av att skapa incitament för skogsägare att investera i praktisk skogsskötsel, exempelvis genom METKA och METSO-programmen, samt genom rådgivning och utbildning.

En positiv nyhet för skogsägare är den höjda nivån på skogsavdraget, vilket gynnar lokala ägare snarare än utomstående investerare.